Skriv ut
Fritt luffarschack är nog det enklaste av alla ”5-i-rad” spel. Det är känt i många länder och kallas oftast något i stil med ”kryssar och nollor”.
 
Det som behövs för att börja spela är bara en bit rutat papper, två pennor (kan även räcka med en i nödfall) och två spelare. Spelarna lottar vem som ska spela med kryssar respektive nollor. Man lottar också vem som ska börja. Förste spelaren gör ett drag i en valfri ruta, andra spelaren gör sitt drag i valfri ruta, sedan förste spelaren gör ett drag till… så spelar man tills någon av spelarna lyckas få en obruten rad med 5 ”sina” figurer – antingen kryssar eller nollor. Inga begränsningar finns – overline (en rad med sex eller fler) ger vinst också. Spelplanet begränsas enbart av papprets kanter.
 
När man anordnar tävlingar i fritt luffarschack brukar man dock av praktiska skäl införa vissa spelbegränsningar:
 
 
 
I övrigt är allt som vanligt.
 
Genom långt praktiskt spel och även rent matematiska beräkningar har man kommit till att den spelaren som börjar partiet har så stor fördel att om han eller hon spelar felfritt slutar partiet med en snabb vinst för den som börjar. Av den anledningen har man i alla tider experimenterat med diverse begränsningar för förste spelaren. Det är anledningen till den rikedom av luffarschackvarianter som finns i modern tid.