På SM-tävlingarna 1961-1980 spelade vi i Sverige "fritt luffarschack" med kryss och ringar i rutorna på ett papper med en stor spelyta och inga tilläggsregler fanns. I SM användes fram t o m 1978 inte heller schackklockor. Det var redan då känt för de flesta att spelaren som börjar ett parti har en klar fördel. I slutet av 70-talet fick vi kännedom om att pga av denna fördel hade spelreglerna utvecklats i Japan under hela 1900-talet och att spelet där sedan 1899 har haft namnet renju. Spelreglerna har fortsatt att utvecklas. Nedan finns en kort beskrivning av de två olika regelsystem som är vanligast idag.

Om man är ganska ny som tävlingssspelare så kan man fortfarande spela fritt luffarschack med några små tilläggsregler t ex på platsen Play OK. Spel sker där (precis som i renju) inte i rutorna utan med svarta (för spelaren som börjar partiet) och vita runda markeringar i skärningspunkterna och spelplanen är (precis som i renju) begränsad till 15x15 skärningspunkter. Dessutom är 6 i rad inte vinst för någon av spelarna. Tiden för varje spelare är också begränsad.

Pga av att spelaren som börjar har en klar fördel så spelar vi sedan i början av 1980-talet i turneringar alltid med tilläggsregler. I vissa svenska tävlingar har dock spelare med lågt rankingtal rätt att i sina partier välja bort tilläggsregler. Hur hela utvecklingen fram till dagens regler har sett ut beskrivs delvis längre ned.

Tre typer av tilläggsregler

Det finns tre typer av tilläggsregler om man bortser från olika tidsregler.

  1. Förbud för olika typer av drag. I renju gäller det hela tiden olika typer av drag för svart (dvs för spelaren som har börjat ett parti). Om man tvingas sätta ett förbjudet drag så förlorar man partiet.
  2. Ett drag innehållande fem-i-rad innebär inte vinst. I gomoku är 6 (eller ännu fler) i rad inklusive 5 i rad inte vinst men det är inte ett förbjudet drag dvs man förlorar inte om man sätter ett sådant drag.
  3. Öppningsregler.

I Sverige och internationellt spelar man när detta skrivs i mars 2015 i olika turneringar i de 2 grenarna Renju och Gomoku. Ofta förekommer tilläggsregler när det gäller öppningen. I Renju testas olika öppningsregler. I senaste VM och SM användes öppnngsregeln Yamaguchi. I Gomoku används numera öppningsregeln Swap2. 

Även på platsen Play OK kan man välja att spela med reglerna för "Gomoku med Swap2".

På platsen Mindoku kan man spela renju men med öppningsregeln Taraguchi.

Renju

I renju gäller olika regler för svart och vit vilket tillför spelet en extra dimension. Olika förbudsdrag gäller för svart och i spelet ingår att vit kan utnyttja detta. Svart måste se upp så att vit inte tvingar svart att göra ett förbudsdrag.

Förbudsdragen för svart är en dubbeltrea (3x3), en dubbelfyra (4x4), 6 i rad och en fyra samtidigt med en dubbeltrea (4x3x3). Enda sättet att framtvinga vinst är en fyra och en trea (4x3). Mer info finns på platserna med länkar nedan. 

I Japan började man med att förändra reglerna för att utjämna fördelen för svart med hjälp av förbudsdrag. Från början trodde man nog i Japan att förbudsdragen skulle räcka till för att utjämna fördelarna för svart. Det har dock visat sig att med fritt spel och enbart förbudsdragen så kan svart med bästa spel alltid framtvinga vinst.

De officiella renjureglerna i textform som beslutades av Renju International Federation den 2 maj 1996 med en liten korrigering beslutad den 3 maj 1998 innehåller alla regler utom den extra öppningsregel som eventuellt bestäms för varje tävling. Dessa exakta regler är dock något för utförliga för en nybörjare. Om man vill lära sig framför allt hur förbudsdragen fungerar så är det bättre att läsa några mer pedagogiska redogörelser för reglerna.

I artikeln En liten ordbok finns en populär beskrivning på svenska av några termer. Hos Stockholmsklubben finns en sida med kort info om renjureglerna där den grundläggande öppningsregeln nämns. På RIF:s dvs Renju International Federations webbplats finns också på engelska en sida som bra förklarar renjureglerna. Här är det framför allt förbudsdragen för svart som nämns. Det finns också en sida med mer avancerade förklaringar

Olika öppningsregler

De regler som nämns ovan har under de senaste åren vid större tävlingar både internationellt och i Sverige vanligtvis kompletterats med en extra öppningsregel (utöver den öppningsregel som redan ingår). Flera öppningsregler har diskuterats. Såsom nämns ovan så förekommer tester med olika extra öppningsregler vid olika tävlingar. Vanligen görs dessa tillägg för att fler varianter skall kunna spelas vid spelöppningen. De varianter som erbjuds med den grundläggande öppningsregeln utjämnar visserligen spelet men för få varianter blir möjliga vid praktisk spel. Pga av renjus långa tradition har man gått långsamt fram och därför testas olika öppningsvarianter under en längre period. I dessa varianter vill man också bygga in de varianter som har funnits inom de tidigare öppningsreglerna. 

Vid VM och i svenska turneringar t ex vid SM har under de senaste åren öppningsregeln Yamaguchi använts. På spelplatsen Mindoku testar man att spela med öppningsregeln Taraguchi. Inom Renju International Federation har ett flertal förslag till regler diskuterats. Av dessa har särskilt öppningsreglerna Soosorv, Taraguchi och Yamaguchi testats.

  1. Kort info hos RIF om öppningsregeln Yamaguchi
  2. Kort info hos RIF om öppningsregeln Taraguchi
  3. Kort info hos RIF om öppningsregeln Soosyrv (Efter att vit har satt drag 4 bestämmer vit hur många drag som skall förslås för drag 5. I grundförslaget som nämns ovan och nedan är det 4 drag men fler drag behövs enligt flera spelare t ex 6. Förslag finns från 5 upp till 10 drag. Se länken ovan.)
  4. RIF:s president Peter Jonssons artikel som på svenska utförligare beskriver öppningsreglerna nämnda ovan

Om man vill ta del av diskussionerna gällande olika öppningsregler så kan man söka i listan över olika blogg-inlägg hos RIF (Renju International Federation).

Gomoku

Gomoku är ett gammalt japanskt ord för luffarschack som sällskapsspel. I Japan så bytte man redan 1899 namn till renju för att skapa ett seriöst spel. På senare år har man börjat använda ordet Gomoku för en seriös variant/gren när det gäller luffarschack. I Gomoku finns därför inte den långa traditionen inom Renju. En idé är att inga särskilda förbudsdrag skall förekomma för svart såsom i renju. Spelreglerna skall vara lika för både svart och vit.

Dock är det så, vilket också nämns ovan, att både svart och vit måste vinna med exakt 5 i rad. 6 i rad är alltså inte vinst för någon av spelarna men det är inte förbjudet att sätta 6 i rad. 

För att spelet skall vara seriöst krävs en uttjämning av fördelarna för svart (som börjar partiet) och denna utjämning görs bara med hjälp av en öppningsregel. Tidigare använde man en öppningsregel som föreslogs av Vladimir Sapronov från Ryssland i slutet av 70-talet som ett alternativ till renjureglerna och som i Sverige därför (men inte i Ryssland) kallades "Ryskt luffarschack". Internationellt har öppningsregeln ibland kallats "Gomoku pro". Den öppningsregeln som bl a beskrivs i artikeln En liten ordbok har numera frångåtts bl a då svart även vid användningen av denna har en fördel. Ett genombrott när det gäller att utjämna fördelarna för svart har kommit när man i reglerna bygger in möjligheten för en spelare att byta sida från vit till svart eller tvärtom. Spelaren som föreslår en öppning vågar då inte välja en för stark öppning för varken svart eller vit.

På senare år har reglerna för Swap2 blivit populära särskilt i östra Europa och denna öppningsregel gäller nu fr o m VM i Tjeckien 2009 i VM i Gomoku och fr o m 2011 i SM i Gomoku (som tidigare kallades SM i Luffarschack).

  1. Swap: Spelaren som börjar sätter ut de tre första dragen dvs 2 drag för svart och 1 drag för vit var som helst på brädet (spelplanen). Sedan får motspelaren välja om han/hon vill spela som svart eller som vit.
  2. Swap2: Reglerna för Swap används med tillägget att motspelaren som ett tredje alternativ kan välja att lägga ut 2 stenar ytterligare var som helst på brädet och sedan kan spelaren som lade ut de tre första stenarna välja om han/hon vill spela som svart eller vit fr o m partiets 6:e drag.

(Eftersom de 3 öppningsdragen vid användning av bara Swap kan göras precis var som helst i motsats till vad som gäller i Renju så har Swap2 tillkommit för att inte spelaren som börjar i förväg ska kunna överraska med en helt ny och okänd variant som motspelaren inte hinner analysera direkt under partiet.)

Jag hänvisar också till platsen Gomoku and Renju Study Centre vars information om spelreglerna finns på webbadressen http://www.vcpr.cz/en/help-and-rules/gomoku-rules/. Om man använder webbläsaren Google Chrome så får man automatiskt en översättning från engelska till svenska. Reglerna för Gomoku - Swap 2 finns också hos RIF.

Tidsregler

Vid alla tävlingar använder vi numera moderna schackklockor. Dessa klockor kan man ställa in så att man får lite extra tid för varje drag som man gör. Det är vanligt i våra turneringar att sådan extra tid ingår i tidsreglerna. Detta har tillfört ytterligare en dimension till spelet. Man har i praktiken inte någon absolut sluttid. Tiden anpassas istället efter hur många drag man gör. En spelare kan hålla partiet igång genom att spela snabbt och i praktiken kan spelaren få mer tid än vad spelaren har haft tidigare under partiet. I olika tävlingar gäller olika tidsregler.

På spelplatsen Play OK gäller absoluta tider dvs man får ingen extra tid efter att man har gjort ett drag.

Pente

1984-1989 arrangerade förbundet varje år en  SM-tävling i Pente. Pente är en variant av luffarschack där motspelaren kan fånga en tvåa som man har skapat genom att sätta egna markeringar på båda sidorna av tvåan. 5 sådana fångster ger vinst men man kan också vinna med fem i rad. När detta skrivs (i mars 2015) så har man i Sverige inte på många år arrangerat någon seriös tävling i Pente men förbundet verkar för att organisera och sprida verksamheten för alla spel med idén fem i rad. Det finns på engelska en artikel om reglerna för Pente och för några varianter på Pente.

Medan man kan säga att spelen Renju och Gomoku ofta innehåller samma tänkande dvs den spelare som är bra i den ena grenen är vanligtvis automatiskt bra också i den andra så kan man säga att när man spelar pente så måste man tänka delvis annorlunda.

På platsen Mindoku kan man spela pente.

Spelreglernas utveckling i Japan

I Japan spelade man tidigare på ett 19x19 spelbord precis som i spelet Go och kanske har man gjort det sedan år 735 e. Kr. när Go introducerades i Japan. Spelet kallades ofta Go-moku eller Gomoku men andra namn är kända t ex gobang, morphion men spelet hade också andra namn i Japan. Forskare i Japan diskuterar huruvida det gamla spelet kakugo som nämns i en skrift från år 100 e Kr är ett fem-i-rad-spel. När den första boken om spelet publicerades år 1856 av professorn i kinesisk litteratur Kuwanaya Buemon kallade han spelet kakugo. Även hans elev Wada skrev en bok om luffarschack. Det antika kinesiska spelet Wutzu har också ansetts vara ett fem-i-rad-spel. Spelreglerna för fritt luffarschack är dock så enkla att de kan ha "upptäckts" på flera platser på jorden och även på andra planeter.

I Japan upptäckte man tidigt att svart (dvs spelaren som börjar ett parti) har en klar fördel och t o m en säker vinst. Det finns också ett datorprogrambevis från slutet av 1900-talet för att det är så. 

Innan 1899 spelade man i Japan fritt luffarschack fast med svarta och vita stenar (gjorda av skiffer och snäckskal) som man placerade i skärningspunkterna på ett bräde med storleken 19x19 skärningspunkter. De finaste stenarna är gjorda av skiffer och snäckskal. Billigare varianter är gjorda av glas eller plast. och Spelet hade många namn t ex Go narabe, Go moku narabe (Fem stenar i rad), Go eho, Kakugo, Kyogo, Gorengo men 1899 genomdrev Takayama Goraku en övergång till namnet Renju. 

År 1903 spelade den 1:a permanenta meijin Takayama Goraku ovh en spelare vid namn Yamamoto en berömd match. I denna match tillämpade man regeln att svart inte fick vinna genom en dubbeltrea. Efter denna match införde man denna spelregel i renju.

Ordet Go-moku narabe eller kortare Go-moku kvarstannade i Japn och även i en del andra länder som namn på sällskapsspelet luffarschack utan tilläggsregler. Idag används GoMoku, såsom framgår ovan, som namnet på ett seriöst spel utan förbudsdrag men med radikala öppningsregler.

Enligt den regel som infördes 1903 filck svart fortfarande sätta en dubbeltrea för avv försvar sig och stoppa en fyra gjord av vit. 

1911 propagerade en spelare vid namn Kawai för att svart inte heller som försvarsdrag skulle få sätta en dubbeltrea. År 1912 infördes även denna regel.

1916 infördes regeln att svart inte skulle kunna vilnna med 6 eller fler i rad inklusive 5 i rad.

Efter första världskriget diskuterade man och prövade mång olika sätt att låta vit få bestämma spelöppning. 

1918 infördes regeln att svart inte får sätta 4-3-3 dvs en fyra samtidigt med en dubbeltrea.

Vid denna tildpunkt fanns det också ett förslag om förbud mot 5-3-3 dvs att svart lnte skulle kunna sätta 5 i rad samtidigt med en dubbeltrea. Det sistnämnda förslaget har emellertlid aldrig vunnit gehör.

Det förekom i Japan under många år en grupp spelare som tillämpade förbudet mot 5-3-3 och likaså mot 5-4-4. 

Den 3:e permanenta meijin Takagi Rakuzan propagerade redan 1931 för en övergång till ett bräde av storleken 15x15 skärningspunkter. Han förslog också ett förbud mot 4-4 dvs dubbelfyra för svart. En spllttring uppkom och några organisationer spelade efter RAkuzans förslag medan andra inte gjorde det.

Takagi Rakuzan som också var en mycket bra Go-spelare hade en stor dröm. Han drömde om att renju skulle börja spelas i andra länder än Japan. Han poängterade alltid självdisciplinens betydelse för framgång i renju. Han s dröm har för länge sedan gått i uppfyllelse.

Den första internationella tävlingen Swedish Open spelades i Jönköping år 1982. RIF;s grundläggande öppningsreglerna fanns då fortfarande inte. Öppningsregeln var att vit bestämde vilken av de 24 (av de idag 26) spelöppningarna som skulle användas men vit fick i en turnering bara välja samma öppning en gång. Det blev vanligtvisså att vit sparade de svåraste öppningarna till de bästa motspelarna.

Den 8 augusti 1988 startades RIF. Det är lätt att komma ihåg fyra 8:or. 

Innan RIF:s grundläggande öppningsregler infördes fanns det alltså bara 12x2 öppningar för de 3 första dragen. 

De nuvarande officiella renjureglerna i textform beslutades av Renju International Federation den 2 maj 1996 med en liten korrigering beslutad den 3 maj 1998. De innehåller alla regler utom den extra öppningsregel som eventuellt bestäms för varje tävling.

Såsom nämns ovan så förekommer tester med olika extra öppningsregler vid olika tävlingar. Vanligen görs dessa tillägg för att fler varianter skall kunna spelas vid spelöppningen.