J. Lents - R. Sandström 1-0 d3 (-)
 
Mitt första parti mot Lents både under min tid i Estland och någonsin. Givetvis öppnar han med min favorithatöppning, d3. Jag har låtit mina motståndare i Sverige på sistone få behålla denna 5:an med framgång, så varför inte här. 15 har jag sett tidigare, den spelade Marcus E mot mig i SM. Även då spelade jag 16 här. 17 däremot ser konstig ut. Kanske ville Johann lämna de vanliga attackerna och undvika att spela emot försvar som bra spelare har skapat (ie inte Richard). Vilket fall som så tappar han snabbt fotgreppet. Redan efter 22 har svart tappat det mesta. 24 spelas för att hindra att han ostört ska kunna dra trean i 25, utan måste stoppa mitt 4-hot efteråt. Detta är dock ett misstag. Med 28(!) dödas attacken i övre halvan, samtidigt som vit blir aktiv på nedersidan. Efter 31 har vit VCF (32-33, 34-A, 36-B), som jag givetvis ignorerar, efter o ha stirrat mig blind på overline-linjen innan jag spelar 28. Trots detta har jag ändå en vinst kvar, om 38-39. Nu har jag väldigt få minuter kvar, o låter Johann vinna lätt.
 
 
R. Sandström - J. Lents 1-0 i6 (R)
 
Detta var mitt tredje parti mot Lents under min korta tid i Estland, och i de tidigare två hade jag gjort ganska grova missar. Det är antagligen en av två anledningar att han inte spelade 4-6. Den andra anledningen var att borden omkring oss spelade just den varianten, och att se Johann titta sig omkring o sucka uppgivet om detta var ganska morallyftande. 12 kanske kan stoppa trean i andra änden. Efter denna 12:an verkar det iaf som om svart har forcerad vinst. 19 var det drag jag spenderade mest tid på. Tappar man initiativet i en sådan ställning har man nog förlorat nämligen. Om någon undrar varför inte svart dubbelhotar 21-A, så ger 22-B genomskärare och stoppar. 23 är nyckeldrag, kanske det enda som garanterar vinst. 24 är det enda draget som stoppar alla direkta hot, men svart har ändå dragvinst.