När Stefan satte upp I8 mot mig kände jag på mig att han ville få mig att välja svart och köra den vanliga varianten som visserligen blir väldigt bra för svart men som man antagligen klarar sig bra som vit i om inte svart kör optimalt.
Så istället valde jag ett alternativt 7:e-drag som inte spelats lika mycket och även ett 11:e-drag som knappt spelats alls. Detta eftersom alla andra 11:e-drag jag sett varit så gott som vit vinst. En ytterligare fördel med 11:e-draget var att jag spelat det tidigare (som svart) mot Potapov i senaste B-VM. Jag var nästan säker på att jag skulle ha ett "teoretiskt" överläge med den 11:an.
12 kan varieras på flera sätt, t.ex. 12-14 som Potapov spelade. Likheten mellan att spela 12-12 och 12-14 är att vit lätt blir instängd, vilket var min förhoppning i båda partierna.
En tanke i efterhand var att dra 15-16, 17-15 istället för att hota. Jag hade då fått möjligheten att skapa en svart linje neråt (mot 54).
17-17 kom kanske lite för tidigt i partiet, ty efter 18-18 blir jag nästan tvungen att skära av linjen mot en framtida fyrtrea i 54. 19 kändes naturlig och ger en del linjer, men efter den kanske mest naturliga utvecklingen hela vägen fram till 36-36 känns det svårt för svart att få till något.
Efter detta är partiet ganska ointressant eftersom jag har mycket dåligt med tid, vilket slutligen bevisas av 53-53 som missar en fyra. 41-52 hade kanske gjort ställningen lite mer intressant, men långt ifrån svart vinst.
Drag 17 borde nog istället ha spelats i 30 eller 22 så att man får lite mer kontroll på högerkanten.
Läs även artikel om tävlingen Wettercupen 12-13 november 2005